Livet känns tungt. Ja då är det jävligt tungt. Åter inlagd på 44an och hela historien känns misslyckad. Det kanske man borde tatuera in i pannan så slipper folk fråga.
Det är en bra avdelning. Det är det men dagarna går så sjukt långsamt. Man tittar på klockan och räknar ner tills man får gå och lägga sig. Som nu tolv timmar kvar. Jag har varit vaken i två liksom. Detta är en resa som jag uppenbarligen behöver göra för att få må bättre. Dock känns det som
Om skiten aldrig tar slut. Bhlää vet inte ens vad jag ska skriva längre.

Hade mys förra helgen iaf